Loading cart contents...
Varukorg Kassa
Summa: kr0.00

IDÉ OCH PROCESS

En formidé kan uppstå på många vis – ur ett minne, en känsla, en lek eller ett funktionsbehov. Jag söker ofta både efter en visuellt intressant form och en taktil form som är skön att hålla i. Jag tycker om att ge objekten en användningsmöjlighet, det ingår nästan alltid i processen från början. I användandet skapas en relation mellan människa och objekt – objektet blir en vardagskompanjon, en del av livet.
Mitt skissande börjar i huvudet och sedan går jag vidare till papper. När form och funktionsidé är tydliga, räknar jag ut volym och lämplig lervikt. Sedan arbetar jag fram formen på drejskivan, kikar på resultatet och finjusterar efter behov. När jag är nöjd går jag över till att upprepa formen, serieproducera om man så vill. Process och metod sätter sig i kroppen efter ett antal drejningar av samma form. En fokuserad vila uppstår. Drejningen blir en meditation.

Från jord till bord

När jag börjar arbeta skär jag lerblocken i kuber med skärtråd. Jag knådar inte leran, men formar den till runda klot. Vid drejskivan bearbetar jag leran och skapar formen. När formen “hittat hem” flyttar jag den till en torkskiva. Efter ett dygn ungefär är objektet läderhårt och då svarvar jag undersidan. Därefter får det torka igen. När det är helt torrt är det dags för den första bränningen – så kallad skröjbränning. Jag fyller ugnen med objekt placerade i olika lager, och sedan låter jag ugnen långsamt klättra upp till topptemperaturen 920 grader och därefter svalna. Det tar ungefär två dygn. Efter bränningen har lerans kemi förändrats, den har blivit hård och kan inte återbildas till mjuk lera igen. Men skärven, alltså den brända keramikens yta, suger fortfarande vatten vilket gör att glasyrmassan kan fästa. Jag doppar objektet i glasyrmassa och därefter bränns det i cirka 1220 grader. Då bildar glasyrens mineraler glas. När det svalnat, putsar jag undersidan med sandpapper. Nu är objektet klart att användas!

MÅSÄGG

Alttext
När jag stötte på en lera med en fläckig skärv föddes idén till den här skålen. Den fläckiga ytan påminde om sommarskatter från min barndoms västkustö, präglade av den vilda naturens vågor, vind och salt. Jag skissade på en skål som skulle låna det skira äggskalets poesi, ha en generös och öppen form, vara tunn men tålig.

Naturliga fläckar

Det är naturen själv som skapar skärvens fläckar. Leran är gråvit när jag drejar. Under andra bränningen, när kärlet har doppats i glasyr, utvecklas fläckarna, tack vare en mineral i leran. Man kan inte styra antalet prickar eller var de ska uppstå. Det sker enligt en sorts naturens ”random” och bidrar till varje skåls unika karaktär.

Fot som lyfter

Förutom den tunna, fläckiga skärven är det den svarta foten som ger skålen dess karaktär. Den lyfter upp formen och adderar kontrast. Min ambition är att ge en upplevelse av att kärlet vilar i foten, som om delarna nästan vore fristående. Jag skapar foten när jag beskickar kärlet, efter drejningen, och målar den med svart engobe (lera som blandats med mycket vatten till en rinnande konsistens). Genom att svarva ur fotens undersida kan jag låta kärlets välvda linje fortsätta obruten.
Måsägg finns i tre storlekar. Den största rymmer ca 6,5 dl, mellanstorleken ca 3,5 dl och den minsta ca 2 dl. Skålen går att köpa direkt från min verkstad samt på Rosendals Trädgård i Stockholm. Och om du äter på Mathias Dahlgrens restaurang kan det hända att du blir serverad ur skålarna.

HANDLA objekt i serien Måsägg

FLEUR

fleur_collage2
När jag experimenterade med en rolig drejteknik började Fleur ta form. Jag sökte ett organiskt uttryck. Ordet “prunkande” fanns i mitt huvud. Tekniken går ut på att man delar den drejade brämen och formar en dubbel bräm. Med ett fåtal ”vikningar” hittade jag en form som påminner om ett bladverk. Jag som fascineras av naturens eget mönsterskapande blir glad av de många möjligheter denna mönsterdetalj tycks rymma.

Tema med variationer

Formdetaljen visade sig tacksam att variera och har givit upphov till en serie objekt för både bord och blomster. Objekten går att kombinera på många vis.

En känga åt massproduktionen

När man arbetar med hantverk i massproduktionens tid känns det fint att inte allt kan tas över och produceras av vem som helst. Och eftersom formdetaljerna i Fleur i princip är omöjliga att formgjuta, kan objekten inte massproduceras. Här krävs handens verk.
I serien Fleur finns skålar, fat, vaser, ytterkrukor och planteringskrukor i olika storlekar.

HANDLA objekt i serien Fleur

ÄNGEL

ängel

Ängel är en tunt drejad mugg som rymmer cirka 2 dl. Den passar fint för morgonkaffet, men kan också fungera som liten skål eller örtkruka.
Jag fastnade för den här lerans vackra grafitgrå färg och låter den träda fram med hjälp av ett schablonmönster där skärven lämnas oglaserad. Leran tecknar också kärlets kanter där den träder fram under den vita glasyren. Änglafiguren ritade jag ursprungligen som jultema till glöggmuggar. Jag sökte ett uttryck som känns bekant och nära, något ur vårt gemensamma bildarv. Bland annat hade jag ängeln som svävar runt de klassiska änglaspelen i mässing i bakhuvudet. Einar Nermans Solstickan fanns också där, liksom mina egna barns runda gestalter, med självklar tro på livet och sig själva.

HANDLA muggen Ängel

T-bowl

tbag_2x3
Vissa perioder behöver man spara på sig, hämta hem, ladda om. Den här muggen kom till under en sån period. En mugg att värma sig på, hålla händerna runt, för te i påse. Den lilla urfasningen håller tepåsens snöre på plats, så att den inte faller ner i tekoppen. Locket hjälper teet att hålla värmen när det står och drar och kan sedan användas som fat för tepåsen när den har gjort sitt. T-bowl rymmer cirka 5 dl. Den är drejad i grafitgrå stengodslera och sedan glaserad i vitt.

HANDLA muggen T-bowl